Snabb leverans
Gratis frakt vid köp över 499 kr
Hög tillfredsställelse bland våra kundomdömen
Fragt endast 39 kr
Sjukdomen innebär att brosket i knät slitits och blivit ojämnt vilket orsakar smärta och stelhet. Artros utvecklas långsamt och du kan förebygga det och lindra symptomen med träning samt olika hjälpmedel. Däremot går artros inte att bota, och vid stora problem måste en ny knäled opereras in.
Leder är de punkter i skelettet där minst två olika ben möts, som till exempel knän, armbågar och axlar. I alla leder är ändarna på benen täckta i brosk. Brosket är till skillnad mot skelettet mjukt och har en glatt yta. Det fungerar som en stötdämpare och gör så att benändarna kan glida mot varandra utan friktion.
Vid artros, som kan uppstå i alla kroppens leder, har brosket brutits ned och blivit ojämnt och skrovligt. Benändarna kan inte längre glida friktionsfritt vilket ger upphov till stelhet och smärta.
Artros utvecklas långsamt med symptom som blir värre med tiden. De första symptomen brukar vara smärta vid belastning samt att knät är svullet och stelt. Ofta är stelheten värst på morgonen eller efter en längre stund av stillasittande för att sedan försvinna med rörelse. Ibland kan ett knastrande ljud höras från leden och det kan även hända att knät låser sig.
När artrosen är långt gången kan smärta uppstå även under vila och många patienter får svårt att sova på grund av att knäna gör ont. Det blir även svårt att gå ordentligt och hjul eller kobenthet kan utvecklas. Symptomen kan gå lite upp och ner och det är vanligt att inflammationer i slemsäckar och ledkapslar uppstår som tillfälligt kan förvärra smärtan.
Knäbandage i bambu med turmalinmagneter - 1 par.
Knäartros uppstår på grund av slitage och risken att drabbas ökar därför med ålder. Bland människor 75 år och äldre har cirka femtio procent artros i knäna, och bland äldre kvinnor är sjukdomen ännu vanligare. Är du överviktig eller lider av fetma är belastningen på knäna mycket större varför risken att drabbas av knäartros är mycket större. Många i denna grupp får artros redan i 40-årsåldern.
En annan riskfaktor är tidigare knäskador. Hos dem som drabbats av menisk eller korsbandsskada har forskare kunnat se en upp till tio gånger högre risk för artros. Om du haft ett tungt arbete som inneburit mycket knästående och huksittande, eller om du varit elitidrottare är det också en högre risk att utveckla sjukdomen.
Dock är det viktigt att komma ihåg inaktivitet är farligare än för mycket aktivitet. Vanlig motion minskar risken för artros och att vara överviktig är en mycket större riskfaktor än arbetsrelaterad belastning. Artros är också till viss del genetiskt – har du äldre släktningar med artros är risken större att du drabbas.
Många av de bakgrundsfaktorer som ökar risken för artros går att förebygga. Den enskilt viktigaste förebyggande åtgärden är att hålla vikten. En annan viktig aspekt är träning. Det har visat sig att svaga lårmuskler ökar risken för artros. Detta kan vara en delförklaring till varför sjukdomen är så mycket vanligare hos personer med tidigare skadehistorik. Att sköta rehabiliteringsträningen efter en korsbands eller meniskskada är därför väsentligt.
Den viktigaste behandlingen vid lindrig knäartros är träning och viktminskning om du är överviktig. Det är lätt hänt att det annars blir en ond cirkel där knäartrosen gör dig orörlig vilket leder till viktökning som i sin tur förvärrar artrosen. Gång, simning och cykling är bra exempel på träning som är skonsam mot knäna. En sjukgymnast kan också hjälpa dig med övningar som stärker benmusklerna vilket lindrar problemen.
Att ha knästöd eller knäbandage är också en god idé. Dels kan dessa ge "stöd vid träning" och aktivitet men många knästöd har också en kompressionseffekt vilket minskar svullnaden och ger smärtlindring. Ett knästöd med magneter stimulerar blodcirkulationen ytterligare vilket dämpar svullnader och påskyndar läkningen av eventuella inflammationer. För att avlasta knäna är det även viktigt med bra skor. En käpp kan också vara nödvändigt om du har stora problem.
Smärtstillande läkemedel kan behövas om du har mycket smärta, speciellt om det gör så ont att du annars inte kan komma igång med träningen. Vanligen ordineras receptfria smärtstillande läkemedel som paracetamol men kortisonsprutor används också vid stora bekymmer. Om du tillfällig får mer ont kan det bero på inflammation och antiinflammatoriska preparat som naproxen kan då hjälpa.
Om du har haft ont i knäna en längre tid bör du söka vård hos din vårdcentral eller hos sjukgymnast. Det är viktigt att identifiera vad som orsakar smärtan och, ifall det är artros, starta det lindrande arbetet. Vårdcentralen kommer erbjuda dig en ”artrosskola” där du får lära dig mer om problemet samt får tips på vad du själv kan göra för att lindra dina besvär.
Om du lidit av artros en längre tid och har stora problem med smärta och sänkt livskvalitet kan du få operera in en knäledsprotes gjord av plast eller metall. De flesta som får en sådan operation återfår normal funktion i leden och blir smärtfria. Läkningsprocessen och rehabiliteringen tar upp till ett år och normalt håller knäledsprotesen 15 till 20 år innan den måste bytas ut.
